Går det att så in frö från vilda växter på åkermark? I Danmark har man återfört lokalt utdöda växter till nya områden för att återuppliva den döda mångfalden. Emil har besökt Saksfjed Vildmark där man sådde förra året men även Knutshoved Odde där man började så in vilda växter redan år 2020.

I Sverige sår många in frön från vilda växter för att skapa ytor med vilda ängsväxter. Jag tror att det kommer att behövas allt mer för att vi ska återfå en fungerande natur. I Danmark pratar man ofta om ett begrepp som beskriver de arter som saknas på en plats men som finns i regionen och passar in i ekosystemet. Jag har valt att kalla det för död mångfald på svenska, det kallas dark diversity på engelska. Begreppet åskådliggör hur lokala utdöenden gjort områden onaturligt artfattiga.

Ge oss naturen tillbaka

I Danmark har man kommit längre med att avsätta före detta jordbruksmark för att rädda naturen. Där har man använt en teknik med svartträda – att man plöjer åkern på hösten, harvar flera gånger på sommaren därefter och sår på hösten. Naturligtvis använder man frön insamlade från vilda växtarter i närheten. I det här avsnittet av Naturpodden besöker vi två sådana danska områden. Vi börjar i Saksfjed Vildmark, ett projekt som startade 2023, och åker sedan till Knutshoved Odde där de började så in växter 2020. Där kan vi se hur det funkar så här fem år senare.

<figure class="BodyImage BodyImage--landscape BodyImage--prominent">

<source height="1000" media="(min-width: 1140px)" width="2000" />
<source height="1125" media="(min-width: 980px)" width="2000" />
<source height="1230" media="(min-width: 860px)" width="2000" />
<source height="1146" media="(min-width: 740px)" width="1720" />
<source height="1110" media="(min-width: 600px)" width="1480" />
<source height="960" media="(min-width: 400px)" width="1200" />

<figcaption class="BodyImage-caption">

På Saksfjed Vildmark har man sått in vilda gräsmarksväxter på en före detta åker. Den såddes in förra året, hösten 2024. Den art som dominerar med sina vita blommor är vildmorot. Foto: Emil V. Nilsson.

</figcaption>
</figure>

Död mångfald på Saksfejd vildmark

På Saksfjed Vildmark träffar jag naturvägledaren Jens Thorving Andersen som förklarar att han ofta förenklar begreppet rewilding när han pratar med allmänheten.

– När jag förklarar rewilding för någon som inte kan något om naturen säger jag att det handlar om att ge plats till naturen så att den kan utveckla sig själv enligt sina egna premisser. Men verkligheten är inte så enkel. Vi vill skapa en möjlighet för de naturliga processerna, men ibland måste vi ge naturen en hjälpande hand. Ge den en flygande start så att den kan rocka loss, förklarar Jens entusiastiskt.

<figure class="BodyImage BodyImage--landscape BodyImage--standard">

<source height="1012" media="(min-width: 1300px)" width="1800" />
<source height="1095" media="(min-width: 600px)" width="1780" />

<figcaption class="BodyImage-caption">

Jens Thorving Andersen är naturvägledare på Saksfjed Vildmark som ligger på sydligaste Lolland i Danmark. Foto: Emil V. Nilsson.

</figcaption>
</figure>

På Saksfjed är det gammal havsbotten. Allt är bara 150 år gammalt, ett resultat av att man gjorde en stor vall mot havet och sedan brukade det man kunde som åkermark. Därför kom man fram till att man måste så ut gräsmarksväxter om de överhuvudtaget skulle kunna finnas på platsen.

– Genom att undersöka vilka arter som trots allt finns på platsen, och de livsbetingelser som finns där, går det att ta fram en lista på de arter som borde finnas här. Den listan är den döda mångfalden, förklarar Jens.

De har tagit fram en sådan lista och förra året sådde de ut dem på en före detta åker som de hade svartträdat innan. På Saksfjed Vildmark är den utsådda före detta åkern så ny att det är svårt att utvärdera hur det gått. Jag ser flera olika arter, men den växt som dominerar totalt är vildmorot som har en fantastisk blomning. Men det finns en annant plats där man sått ut frön på svartträdad åkermark – Knutshoved Odde på sydligaste Själland.

<figure class="BodyImage BodyImage--landscape BodyImage--prominent">

<source height="1000" media="(min-width: 1140px)" width="2000" />
<source height="1125" media="(min-width: 980px)" width="2000" />
<source height="1230" media="(min-width: 860px)" width="2000" />
<source height="1146" media="(min-width: 740px)" width="1720" />
<source height="1110" media="(min-width: 600px)" width="1480" />
<source height="960" media="(min-width: 400px)" width="1200" />

<figcaption class="BodyImage-caption">

Så här såg den före detta åkern på Knutshoved Odde ut i augusti 2025. Här syns arter som vildmorot, getväppling och rödklint bland annat. Foto: Emil V. Nilsson.

</figcaption>
</figure>

Svartträda och insådda vilda växter på Knutshoved Odde

Carsten Horup jobbar på Voldingborg kommun som ligger på södra Själland i Danmark. Han är projektledare för Life-projektet Clima Bombina som med pengar från EU återskapat natur på Knutshoved Odde. Jag var själv här på ett tidigare besök i slutet av juni 2023. Då var det bara två-tre år sedan som de hade sått ut frön. Det syntes, för det var en märklig blandning av arter och lite glest mellan plantorna. Det påminde lite om Saksfjed vildmark. Men nu, när jag besöker området i augusti 2025, ser det betydligt bättre ut. Carstens kollega Peer Ravn berättar om grundfilosofin bakom restaureringsprojektet:

– I stället för att fokusera på enskilda arter har vi haft ett landskapsperspektiv på restaureringen. Det är viktigt att området är stort, hundratals hektar, och att vi återställer den naturliga hydrologin – vattnets naturliga rörelser i landskapet. Vi behöver även ett naturligt betestryck med hästar och kor som går ute året om. Men vi har även behövt återföra många växtarter till området efte