I det andra avsnittet om rewilding i Danmark berättar forskaren Skjold Søndergaard om hur våra artrika ängs- och naturbetesmarker – det som kallas gräsmarker – formades under hundratusentals år. Han berättar också varför dagens arter saknar elefanter.

• Det här är del två i en miniserie på tre naturpoddar om bete året runt för naturvård i Danmark, eller dansk rewilding om du så vill. I avsnitt ett presenteras tre olika områden som använder bete året runt som skötselmetod, du hittar det här.

Skjold Søndergaard är en doktorand på universitetet i Århus. Han presenterade sin forskning när naturvårdsintresserade svenskar och danskar samlades på Lolland i Danmark. Mycket av det Skjold arbetar med är att ta reda på hur forntida ekosystem kan ge oss bättre redskap för dagens naturvård. Det han för fram är att det varit riktigt stora växtätande däggdjur som levt av kärlväxter i Europa under miljontals år.

– Jag är bäst på botanik, men försöker även ha koll på andra organismgrupper. Det är viktigt för att kunna bedöma hur ekosystem fungerar. Min erfarenhet är att man kan hamna fel om man fokuserar för mycket på en enda organismgrupp, berättar Skjold.

Urgammal utgångspunkt

Hälften av alla arter i Europa är knutna till jordbrukslandskapet, men arterna är betydligt äldre än jordbruket. Många arter uppstod för många miljoner år sedan, långt innan den moderna människan fanns. Hur såg landskapet ut där arterna uppstod och vilka ekologiska processer verkade då?

– För att förstå arterna runt oss måste vi förstå de ekosystem som de utvecklades i. Och de är många miljoner år gamla, förklarar Skjold.

Den klimatzon som södra Sverige befinner sig i nu fanns nere vid Alperna för 20 000 år sedan. Arterna som utgör ekosystemens levande byggstenar har flyttat sig över tid. För 120 000 år sedan kunde landskapet i Europa se ut som på bilden här, med öppna och halvöppna marker där bekanta arter som dovhjortar rörde sig, men även elefanter, uroxar och noshörningar.

<figure class="BodyImage BodyImage--landscape BodyImage--standard">

<source height="1012" media="(min-width: 1300px)" width="1800" />
<source height="1095" media="(min-width: 600px)" width="1780" />

<figcaption class="BodyImage-caption">

Det landskap som fanns i Europa före den senaste istiden, under tidsperioden Eemian när klimatet var liknande dagens, utmärktes av öppna och halvöppna marker med hassel och ekar. Dovhjortar, skogselefanter, uroxar och noshörningar bidrog till att hålla landskapet öppet. Illustration: Brennan Stokkermans, från Pearce m. fl. (2023) CC-BY 4.0.

</figcaption>
</figure>

Den radikala naturvårdsidén från Danmark

Sett ur ett bredare tidsperspektiv så har det funnits elefanter i det vi idag kallar Polen under mycket lång tid. Att det inte finns elefanter i Polen nu är närmast att betrakta som ett undantag under ett ögonblick. Och Polen råkar vara det område där det gått att hitta pollen från tiden innan den senaste istiden. Troligen har samma arter funnits även i Sverige och i Danmark. Under samma tid fanns det bekanta arter som bäver och kornknarr, men även många vilda växter som vi idag kopplar till jordbruket.

– De arter som vi idag förknippar med jordbruket fanns här långt, långt tidigare innan någon hårig apa började fundera på att plöja jorden, eller hur? Men det här är ett nytt sätt att prata om arterna i våra gräsmarker, säger Skjold.

<figure class="BodyImage BodyImage--landscape BodyImage--prominent">

<source height="1000" media="(min-width: 1140px)" width="2000" />
<source height="1125" media="(min-width: 980px)" width="2000" />
<source height="1230" media="(min-width: 860px)" width="2000" />
<source height="1146" media="(min-width: 740px)" width="1720" />
<source height="1110" media="(min-width: 600px)" width="1480" />
<source height="960" media="(min-width: 400px)" width="1200" />

<figcaption class="BodyImage-caption">

Saksfjed Vildmark är ett danskt rewildingområde på danska Lolland där man har nötboskap som kallas Tauros, avlade för att likna uroxen i både utseende och beteende. Genom att införa ett vildare bete hoppas man kunna få tillbaka den störning som stora växtätande däggdjur har haft på vegetationen under många miljoner år i Europa. Foto: Jens Thorving Andersen.

</figcaption>
</figure>

Den radikala danska idén är att de arter som vi kopplar till kulturlandskapet, lien och mulens marker, inte är det landskap som arterna utvecklades i en gång i tiden. Det var ett annat landskap. De här arterna kommer inte från jordbruket. De kommer från en slags natur som vi förlorat.

– Så poängen är att om du ser på ekosystemet ur ett vidare perspektiv så är många arter som finns i Sverige idag elefantarter. Det är upp till svenskarna om ni vill ha elefanter eller inte, men arterna kommer verkligen sakna dem, menar Skjold.

Naturlig störning är nyckeln

Mycket av insikten om varför elefanter och andra stora växtätande däggdjur har varit så viktiga för ekosystemet över evolutionär tid handlar om störning. Det är en grundpelare som fått allt större betydelse i modern ekologi. Störning kan vara en skogsbrand, eller ett insektsutbrott, men det kan också vara tramp och bete från växtätande djur. Störningen är det som gör att många arter kan existera i samma landskap. Utan störning blir naturen fattigare på arter. Mångfalden minskade antagligen när elefanterna försvann från Europa.

– Och det är vad elefanter gör hela dagarna, om det är någon som undrar. De påverkar vegetationen. De knuffar på träd tills de faller ner och kliar sig med dem bakom öronen, skojar Skjold men inte utan en allvarlig underton.

<figure class="BodyImage BodyImage--landscape BodyImage--standard">

<div class="MediaWrapper Body

Comments