Emil fick vara med forskaren Karin Gerhardt när hon bakar bröd på kulturspannmål. Alla som bryr sig om naturen behöver fundera på maten. Det som odlas utan konstgödsel och bekämpningsmedel gynnar sånglärkor och ortolansparvar. I bageriet vid Vendelsjöns strand berättar Karin hur vi kan äta hållbart.

Mer än två tredjedelar av alla kalorier som vi människor får i oss kommer från gräsfrön av vete, ris eller majs. Traditionella sorter av råg, korn och vete har odlats hållbart i Sverige under tusentals år utan bekämpningsmedel och konstgödsel. Karin Gerhardt är biolog och forskar på hållbar livsmedelproduktion på Sveriges lantbruksuniversiet:

– Vi människor är gräsfröätare. Många spannmål har sitt ursprung i Syrien där människor hittade vilda gräs som man kunde äta frön av och sedan har man försökt plocka fram bättre och bättre fröer, förklarar hon.

<figure class="BodyImage BodyImage--landscape BodyImage--prominent">

<source height="1000" media="(min-width: 1140px)" width="2000" />
<source height="1125" media="(min-width: 980px)" width="2000" />
<source height="1230" media="(min-width: 860px)" width="2000" />
<source height="1146" media="(min-width: 740px)" width="1720" />
<source height="1110" media="(min-width: 600px)" width="1480" />
<source height="960" media="(min-width: 400px)" width="1200" />

<figcaption class="BodyImage-caption">

Fågeltornet vid Vendelsjön. Här sjöng en ortolansparv senast år 2003. Foto: Mats Wilhelm/N.

</figcaption>
</figure>

Provbakning på Ängslyckans kafé

Till vardags är Karin Gerhardt forskare, men precis utanför hemmet vid Vendelsjön – ett stenkast från Varggropens fågeltorn – driver hon ett kafé med sin man. I kaféet finns det även ett bageri med en stenugn. När Emil är på besök ska hon provbaka med mjöl från Dala lantvete och Ekhagavete som grannen på lantbruket Åhls grönt odlat.

– Jag ska göra ett litet experiment. Nu ska jag provbaka med två lantsorter som jag fått av min granne. Lantstorterna har odlats av bönder under hundratals år genom att de tagit utsäde från sina egna odlingar. Det ändrades under andra världskriget när konstgödseln uppfanns, förklarar Karin.

<figure class="BodyImage BodyImage--landscape BodyImage--standard">

<source height="1012" media="(min-width: 1300px)" width="1800" />
<source height="1095" media="(min-width: 600px)" width="1780" />

<figcaption class="BodyImage-caption">

Karin Gerhardt visar upp kärnor (gräsfrö) av Dala lantvete och Ekhagavete som odlats av henne grannar på lantbruket Åhls grönt. Foto: Emil V. Nilsson.

</figcaption>
</figure>

Fördelarna med kulturspannmål

Under tusentals år har det myllrat av liv i kulturlandskapet. Runt Vendelsjön där Karin bor häckar fortfarande tofsvipor på strandängarna. Här betar granngårdens nötboskap, och på våren används deras gödsel på åkrarna där spannmålen som Karin bakar med växer. Så kan det vi äter bidra till rikare biologisk mångfald.

– De gamla lantsorterna har en stor genetisk mångfald och klarade sig betydligt bättre under torråret 2018. Dessutom odlas de ofta småskaligt – olika grödor på mindre ytor ger mer variation i odlingslandskapet och fler kantzoner som ger utrymmen där insekter och fåglar kan leva. En viktig förutsättning är naturligtvis att man inte sprutar med insektsgifter. Dessutom så vet vi sedan länge att kött från nötboskap som betat på naturbetesmarker gynnar den biologiska mångfalden, säger Karin.

Video från YouTube

Genom att spela videon accepterar du YouTubes dataskyddspolicy.

<button class="EmbedPlaceholder-playButton" title="Ja, visa mig innehållet" type="button">

<svg class="Icon EmbedPlaceholder-playButtonIcon" height="24" width="24" xmlns="http://www.w3.org/2000/svg">
<use xlink:href="https://www.natursidan.se/app/themes/hopp/assets/icons/arto.7c5b00b5.svg#play" xmlns:xlink="http://www.w3.org/1999/xlink"></use>
</svg>

Ja, visa mig innehållet
</button>

Källa: youtu.be