Naturpodden: Rewilding återskapar natur i Danmark

Update: 2025-09-06

Description

I Danmark har biologer och naturvårdare valt ett radikalt grepp för att rädda det artrika, öppna landskapet: åretruntbetande kor och hästar på stora områden – för naturens egen skull.

Den viktigaste komponenten i de nya danska naturområdena är de stora växtätande däggdjuren, och här handlar det faktiskt om hästar och kor som får gå utomhus året runt utan stödutfodring. En annan komponent handlar om att återföra de växtarter som dött ut, den döda mångfalden. Martin Stoltze var en av arrangörerna till resan:

– Vi ska ut och se danska naturområden, framför allt hur man restaurerat olika marker som inte har varit så rik natur från början, men som håller på att utvecklas till något spännande med hjälp av åretruntbetande djur. Det är något som man jobbar mycket med i Danmark, förklarar Martin.

0:00
0:00

<figcaption class="Podcast-caption">
Det här avsnittet är det första av tre i en miniseria om de danska rewildingprojekten. Lyssna här eller på Spotify, Apple podcaster eller Youtube. Emil blev bjuden på resa och logi men fick bekosta resa till Skåne själv och blev inte arvoderad för att få följa med och besöka de områden som tas upp i podden. </figcaption>
</figure>

Knutshoved Odde

Knutshoved Odde är en 30 kilometer lång vallliknande formation som skapades under istiden. Den yttersta delen av Knutshoved Odde är gammal naturbetesmark, men 114 hektar av den inre delen var jordbruksmark fram till år 2020. Det var stenrensade åkrar fyllda av gräsfröodlingar. Carsten Horup Bille har varit projektledare för restaureringen här ute:

– Marken tillhör Rosenfeldt gods. Från en gammal karta från 1798 går det att se att det tidigare var ett ljusöppet beteslandskap här på den tiden, säger Carsten.

Peer Ravn från företaget Ravns nature (t.v.) och Carsten Horup Bille på Voldingborg kommune berättar om hur åretruntbete med nötboskap av rasen Galloway samt Exmoore hästar fungerar på över hundra hektar av återskapad gräsmark. All mark som syns på bilden var tidigare åkermark med vallodling av gräs som sedan år 2020 såtts in med frön från vilda växter. Foto: Emil V. Nilsson.

</figcaption>
</figure>

Projektet startade 2019. För att kunna restaurera naturen var man tvunget att återskapa landskapet från grunden. Grävskoporna fick jobba hårt. Bland annat behövde de lägga tillbaka stora mängder sten, men de har också sått in gräsmarkens växter som är grunden i näringskedjan på det som tidigare var gräsvall. De återskapade naturen, helt enkelt. Nu är det de stora växtätande däggdjuren som upprätthåller de processer som krävs för att hålla kvar alla växtarter i området.

Saksfjed Vildmark

Det här är ett område på 800 hektar med frigående, åretruntbetande gallowapboskap, exmoorhästar och taurosboskap. Det skapades i samband med att Hempelfoden köpte området som tidigare var jordbruksmark år 2023.

Det är alltså ett väldigt nytt område. Och invallat, så skulle man återställa hydrologin på riktigt skulle man riva vallarna – men det går inte andra markägare med på. På en stor åkermark har man sått in mängder av frö från många olika arter av gräsmarksväxter, och när vi är på plats är det enorma mängder vildmorot som blommar. Jens Thorvig Andersen är naturförmedlare och presenterar hur de åretruntbetande djuren påverkar området:

– Även om vi inte ser djuren så kan vi se att de har varit här. De har gjort en stig genom det här tidigare vasshavet. Hästarna har kliat sig på den här björken, de har skrapat med hovarna på marken så att det blivit sandblottor, och de har betat av de gröna löven upp till över en meters höjd vilket gör att det blir ett halvöppet landskap, berättar Jens.

På Saksfjed Vildmark går det även nötboskap av sorten som kallas Tauros, en boskap som avlats för att likna uroxen till beteende och utseende. Foto: Jens Thorving Andersen.

</figcaption>
</figure>

Marie Glahn är en annan av arrangörerna till resan. Hon brinner verkligen för åretruntbetet och har även försökt hålla djur på liknande sätt i Sverige, enligt djurskyddslagarna, som privat initiativ.

– När jag kom till Sverige så tyckte jag att man var så duktig på naturvårdsbränningar, slåtter, våtmarker. Men i Danmark fick jag lära mig att även betet är en viktig naturlig störning. Och jag har fått se effekterna av åretruntbetande djur i danska områden. Därför arrangerade vi den här resan, säger Marie.