Det var tio år sedan Naturpodden startade på museet Biotopia i Uppsala och drygt ett år sedan den flyttade över till Natursidan. I det här avsnittet gör Emil en djupdykning i poddens historia med Daniel Schrire och Maria Brant på Biotopia, Johanna Sköld som varit programledare tidigare och Erik Hansson som är redaktör för Natursidan.
I sina möten med svenska vargar upplever Andris det vilda i naturen. Vi behöver förhålla oss till det andra levande på ett nytt sätt, säger han till Emil när de träffas i södra Närke.
Sebastian Kirppu och Emil vandrar runt bland mormortallar, riktigt gammalt kol och minnet av lavskrikornas farväl i Fänstjärnsskogen. Den består av 90 hektar skyddad produktiv skog – alltså en sådan skog där massor av olika organismer lever och där träden kan bli 20–30 meter höga.
Emil fick vara med forskaren Karin Gerhardt när hon bakar bröd på kulturspannmål. Alla som bryr sig om naturen behöver fundera på maten. Det som odlas utan konstgödsel och bekämpningsmedel gynnar sånglärkor och ortolansparvar. I bageriet vid Vendelsjöns strand berättar Karin hur vi kan äta hållbart.
För kulturgeografen Erik Westholm handlar konflikten mellan avverkning och natur om tid. Att bry sig om naturen är att bry sig om framtiden medan kalavverkning kan ses som nutida egoism. Därför vill nu allt fler skogsägare bruka skogen på andra sätt – för att investera i framtiden.
Emil får följa med på ringmärkning i det här avsnittet. Det råkar sammanfalla med ett rekordår för berguven i Uppland – ett glädjande besked för en art som minskar kraftigt i landet.
Regeringen har beordrat Naturvårdsverket att använda ett ovetenskapligt förfarande när Sverige rapporterat in statusen för vår natur till EU. Det här kan även spilla över på hur naturrestaureringslagen kommer att genomföras i landet. Du hör Torbjörn Ebenhard på SLU Centrum för biologisk mångfald i det här avsnittet av Naturpodden.
Kan vi växa som människor om vi lever mer hållbart, på ett sätt som gynnar naturen? Skådespelaren Ida Engvoll och musikern Anders Hall har valt ett mer traditionellt sätt att leva på gården Ollas utanför Järvsö.
Går det att så in frö från vilda växter på åkermark? I Danmark har man återfört lokalt utdöda växter till nya områden för att återuppliva den döda mångfalden. Emil har besökt Saksfjed Vildmark där man sådde förra året men även Knutshoved Odde där man började så in vilda växter redan år 2020.
I det här avsnittet följer Emil med Cajsa Björkén ut i skogen för att titta in i lavarnas magiska värld.
I det andra avsnittet om rewilding i Danmark berättar forskaren Skjold Søndergaard om hur våra artrika ängs- och naturbetesmarker – det som kallas gräsmarker – formades under hundratusentals år. Han berättar också varför dagens arter saknar elefanter.
Hur vår mat odlas är avgörande för den biologiska mångfalden. Dagens jordbruk med fossila bränslen och giftbesprutning är långt ifrån hållbart och det är orsaken till att många jordbruksfåglar minskar. I detta avsnitt pratar Emil om ekologisk odling med Eve Roubinet – hållbarhetsexpert på KRAV.
I Danmark har biologer och naturvårdare valt ett radikalt grepp för att rädda det artrika, öppna landskapet: åretruntbetande kor och hästar på stora områden – för naturens egen skull.
I år firar Nationalstadsparken i Stockholm 30-årsjubileum. Naturpodden har pratat med forskaren Erik Andersson som länge undersökt parkens olika värden. Lärdomar från parken har byggts in i många stadsnära naturreservat i Sverige.
Att räkna en liten orkidé på ett kärr utgör grunden för rapportering till EU och vår egna rödlista. Sebastian Sundberg på SLU Artdatabanken tar med Emil ut på ett gungfly för att räkna gulyxne som hotas av igenväxning och klimatförändringar.
Att odla egen mat och handla lokalt producerade råvaror är en viktig del i det Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren ser som ett mer hållbart samhälle. Till skillnad från dagens sätt att använda naturen som en gruva.
Martin Emtenäs var programledare för Mitt i naturen i tio år. Men efter att ha upprepat ungefär samma budskap i 200 avsnitt kände han att det behövdes en ny berättelse. Idag vill han få människor att ”kliva ur sina kulisser”.
Att restaurera äng har blivit populärt i hela Sverige, från Skåne till Norrbotten. Sofia Hagsand är naturvårdsbiolog och jobbar med våra nordliga ängsmarker. Här ger hon exempel på fem ängsväxter i norr.
Det allt intensivare kalhyggesbruket hotar den tretåiga hackspetten i stora delar av artens utbredningsområde. På 1980-talet fanns det tretåig hackspett på mer än 20 procent av Upplands landyta. Nu är den i stort sett borta.
Emil tog med sig Andrea Andersson-Tay och Maria Gardfjell ut i naturen för att söka efter den artrika naturskogen. Den senaste miljömålsberedningen misslyckades med att ge förslag på hur naturskogen skulle kunna skyddas. Nu riskerar all oskyddad skog att avverkas på bara några år.