Snow, Mountains, and the Unexpected Bonds of Survival
Update: 2024-11-13
Description
Fluent Fiction - Swedish: Snow, Mountains, and the Unexpected Bonds of Survival
Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:
fluentfiction.com/sv/episode/2024-11-13-23-34-02-sv
Story Transcript:
Sv: Snön föll som ett tjockt täcke över Rocky Mountains.
En: The snow fell like a thick blanket over the Rocky Mountains.
Sv: Jag, Lars, kände mig liten bland de mäktiga bergen.
En: I, Lars, felt small among the mighty mountains.
Sv: Denna turen var viktig för mig.
En: This trip was important to me.
Sv: Jag ville nå toppen innan Thanksgiving, bevisa för mig själv och min familj att jag kunde klara det.
En: I wanted to reach the top before Thanksgiving to prove to myself and my family that I could do it.
Sv: Jag började vandra tidigt på morgonen.
En: I started hiking early in the morning.
Sv: Solen sken svagt genom de gråa molnen.
En: The sun shone faintly through the gray clouds.
Sv: Det verkade nästan som om vädret gav mig en chans, en kort stund av klarhet.
En: It was almost as if the weather was giving me a chance, a brief moment of clarity.
Sv: Sven och Annika hade varnat mig för snöstormen, men min envishet höll mig på stigen.
En: Sven and Annika had warned me about the snowstorm, but my stubbornness kept me on the trail.
Sv: Halvvägs upp på berget kände jag kylan bita hårdare.
En: Halfway up the mountain, I felt the cold biting harder.
Sv: Snön började falla tätare.
En: The snow began to fall more densely.
Sv: Stigen försvann snart under ett djupt lager av vitt, och vinden tjöt genom träden.
En: The trail soon disappeared under a deep layer of white, and the wind howled through the trees.
Sv: Jag insåg att det var farligt.
En: I realized it was dangerous.
Sv: Men trots det ville jag fortsätta.
En: But despite that, I wanted to continue.
Sv: Jag trodde att jag kunde övervinna allt bara jag kämpade.
En: I believed I could overcome anything if I just persevered.
Sv: Men krafterna började svika mig.
En: But my strength began to fail me.
Sv: Där i stormens mitten satte jag mig ner.
En: There in the middle of the storm, I sat down.
Sv: Jag var trött, frusen, och nästan utan hopp.
En: I was tired, frozen, and nearly hopeless.
Sv: En svag röst inom mig viskade att jag skulle ge upp.
En: A faint voice inside me whispered to give up.
Sv: Men jag visste att jag var tvungen att hitta skydd, återhämta mig lite grann.
En: But I knew I had to find shelter, recover a little.
Sv: Jag samlade mig och påbörjade kampen mot vinden för att finna en trygg plats.
En: I gathered myself and started the fight against the wind to find a safe place.
Sv: Efter vad som kändes som en evighet, hittade jag en klipphylla som gav tillfälligt skydd.
En: After what felt like an eternity, I found a rock ledge that offered temporary shelter.
Sv: Jag drog jackan tätare omkring mig och satte mig.
En: I pulled my jacket tighter around me and sat down.
Sv: Jag hade offrat min chans att komma hem till Thanksgiving i tid.
En: I had sacrificed my chance to get home in time for Thanksgiving.
Sv: Men det viktigaste var att överleva.
En: But the most important thing was to survive.
Sv: Timmarna gick långsamt.
En: The hours passed slowly.
Sv: Jag kände mig ensam, men samtidigt insåg jag vikten av att acceptera mina begränsningar.
En: I felt lonely, but at the same time, I realized the importance of accepting my limitations.
Sv: Och i denna stillhet förstod jag också att mitt självständighetsbehov inte betydde att jag inte kunde ta emot hjälp.
En: And in this stillness, I also understood that my need for independence did not mean I couldn't accept help.
Sv: Plötsligt hörde jag röster i vinden.
En: Suddenly, I heard voices in the wind.
Sv: Jag trodde först att jag inbillade mig.
En: At first, I thought I was imagining it.
Sv: Men när jag tittade upp såg jag Sven och Annika, insvepta i fuktiga kläder men med beslutsamma blickar, på väg mot mig.
En: But when I looked up, I saw Sven and Annika, wrapped in damp clothes but with determined expressions, heading towards me.
Sv: De hade gett sig ut, trots faran, för att hitta mig.
En: They had ventured out, despite the danger, to find me.
Sv: Med deras hjälp kände jag mig stark igen.
En: With their help, I felt strong again.
Sv: Vi kämpade oss tillbaka nedför berget tillsammans, och när vi kom till säkerhet kändes allting möjligt.
En: We fought our way back down the mountain together, and when we reached safety, everything felt possible.
Sv: Vi anlände precis i tid till Thanksgiving-middagen.
En: We arrived just in time for the Thanksgiving dinner.
Sv: Jag satt vid bordet, omringad av mina nära och kära, och kände tacksamhet både för maten och för de starka banden jag hade.
En: I sat at the table, surrounded by my loved ones, and felt gratitude both for the food and the strong bonds I had.
Sv: Den dagen lärde jag mig att styrka inte bara handlar om att klara sig ensam, utan också om att acceptera och uppskatta de som bryr sig om en.
En: That day, I learned that strength isn't just about making it on your own, but also about accepting and appreciating those who care about you.
Sv: Jag hade bevisat något för mig själv, men på ett sätt som jag aldrig hade förväntat mig.
En: I had proven something to myself, but in a way I had never expected.
Vocabulary Words:
Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:
fluentfiction.com/sv/episode/2024-11-13-23-34-02-sv
Story Transcript:
Sv: Snön föll som ett tjockt täcke över Rocky Mountains.
En: The snow fell like a thick blanket over the Rocky Mountains.
Sv: Jag, Lars, kände mig liten bland de mäktiga bergen.
En: I, Lars, felt small among the mighty mountains.
Sv: Denna turen var viktig för mig.
En: This trip was important to me.
Sv: Jag ville nå toppen innan Thanksgiving, bevisa för mig själv och min familj att jag kunde klara det.
En: I wanted to reach the top before Thanksgiving to prove to myself and my family that I could do it.
Sv: Jag började vandra tidigt på morgonen.
En: I started hiking early in the morning.
Sv: Solen sken svagt genom de gråa molnen.
En: The sun shone faintly through the gray clouds.
Sv: Det verkade nästan som om vädret gav mig en chans, en kort stund av klarhet.
En: It was almost as if the weather was giving me a chance, a brief moment of clarity.
Sv: Sven och Annika hade varnat mig för snöstormen, men min envishet höll mig på stigen.
En: Sven and Annika had warned me about the snowstorm, but my stubbornness kept me on the trail.
Sv: Halvvägs upp på berget kände jag kylan bita hårdare.
En: Halfway up the mountain, I felt the cold biting harder.
Sv: Snön började falla tätare.
En: The snow began to fall more densely.
Sv: Stigen försvann snart under ett djupt lager av vitt, och vinden tjöt genom träden.
En: The trail soon disappeared under a deep layer of white, and the wind howled through the trees.
Sv: Jag insåg att det var farligt.
En: I realized it was dangerous.
Sv: Men trots det ville jag fortsätta.
En: But despite that, I wanted to continue.
Sv: Jag trodde att jag kunde övervinna allt bara jag kämpade.
En: I believed I could overcome anything if I just persevered.
Sv: Men krafterna började svika mig.
En: But my strength began to fail me.
Sv: Där i stormens mitten satte jag mig ner.
En: There in the middle of the storm, I sat down.
Sv: Jag var trött, frusen, och nästan utan hopp.
En: I was tired, frozen, and nearly hopeless.
Sv: En svag röst inom mig viskade att jag skulle ge upp.
En: A faint voice inside me whispered to give up.
Sv: Men jag visste att jag var tvungen att hitta skydd, återhämta mig lite grann.
En: But I knew I had to find shelter, recover a little.
Sv: Jag samlade mig och påbörjade kampen mot vinden för att finna en trygg plats.
En: I gathered myself and started the fight against the wind to find a safe place.
Sv: Efter vad som kändes som en evighet, hittade jag en klipphylla som gav tillfälligt skydd.
En: After what felt like an eternity, I found a rock ledge that offered temporary shelter.
Sv: Jag drog jackan tätare omkring mig och satte mig.
En: I pulled my jacket tighter around me and sat down.
Sv: Jag hade offrat min chans att komma hem till Thanksgiving i tid.
En: I had sacrificed my chance to get home in time for Thanksgiving.
Sv: Men det viktigaste var att överleva.
En: But the most important thing was to survive.
Sv: Timmarna gick långsamt.
En: The hours passed slowly.
Sv: Jag kände mig ensam, men samtidigt insåg jag vikten av att acceptera mina begränsningar.
En: I felt lonely, but at the same time, I realized the importance of accepting my limitations.
Sv: Och i denna stillhet förstod jag också att mitt självständighetsbehov inte betydde att jag inte kunde ta emot hjälp.
En: And in this stillness, I also understood that my need for independence did not mean I couldn't accept help.
Sv: Plötsligt hörde jag röster i vinden.
En: Suddenly, I heard voices in the wind.
Sv: Jag trodde först att jag inbillade mig.
En: At first, I thought I was imagining it.
Sv: Men när jag tittade upp såg jag Sven och Annika, insvepta i fuktiga kläder men med beslutsamma blickar, på väg mot mig.
En: But when I looked up, I saw Sven and Annika, wrapped in damp clothes but with determined expressions, heading towards me.
Sv: De hade gett sig ut, trots faran, för att hitta mig.
En: They had ventured out, despite the danger, to find me.
Sv: Med deras hjälp kände jag mig stark igen.
En: With their help, I felt strong again.
Sv: Vi kämpade oss tillbaka nedför berget tillsammans, och när vi kom till säkerhet kändes allting möjligt.
En: We fought our way back down the mountain together, and when we reached safety, everything felt possible.
Sv: Vi anlände precis i tid till Thanksgiving-middagen.
En: We arrived just in time for the Thanksgiving dinner.
Sv: Jag satt vid bordet, omringad av mina nära och kära, och kände tacksamhet både för maten och för de starka banden jag hade.
En: I sat at the table, surrounded by my loved ones, and felt gratitude both for the food and the strong bonds I had.
Sv: Den dagen lärde jag mig att styrka inte bara handlar om att klara sig ensam, utan också om att acceptera och uppskatta de som bryr sig om en.
En: That day, I learned that strength isn't just about making it on your own, but also about accepting and appreciating those who care about you.
Sv: Jag hade bevisat något för mig själv, men på ett sätt som jag aldrig hade förväntat mig.
En: I had proven something to myself, but in a way I had never expected.
Vocabulary Words:
- blanket: täcke
- mighty: mäktiga
- stubbornness: envishet
- trail: stigen
- biting: bita
- densely: tätare
- disappeared: försvann
- howled: tjöt
- persevered: kämpade
- shelter: skydd
- recover: återhämta
- gathered: samlade
- eternity: evighet
- ledge: klipphylla
- temporary: tillfälligt
- sacrificed: offrat
- lonely: ensam
- limitations: begränsningar
- independence: självständighetsbehov
- accept: acceptera
- appreciating: uppskatta
- determined: beslutsamma
- ventured: gett sig ut
- frozen: frusen
- hopeless: utan hopp
- tighter: tätare
- bonds: banden
- proven: bevisat
- clarity: klarhet
- overcome: övervinna
Comments
Top Podcasts
The Best New Comedy Podcast Right Now – June 2024The Best News Podcast Right Now – June 2024The Best New Business Podcast Right Now – June 2024The Best New Sports Podcast Right Now – June 2024The Best New True Crime Podcast Right Now – June 2024The Best New Joe Rogan Experience Podcast Right Now – June 20The Best New Dan Bongino Show Podcast Right Now – June 20The Best New Mark Levin Podcast – June 2024
In Channel